Anna Zerpe

Jag och mathias att hunnit med att fira ett år tillsammans, den 20:e Augusti begav det sig. Visst är det galet, ett helt år har gått liksom. Vi firade dagen med en heldag i storstaden, först lite strosning i affärer, lunch, långpromenad längs vattnet och så det viktigaste av allt... GRÖNA LUND! Det var så roligt att åka bergochdalbana igen, det var ju massor av år sedan sist. Vi åkte nästan alla de läskigaste sakerna, utom "insane" för den verkade helt vansinnig och fruktansvärd, som namnet kanske antyder. Så var vi i lustiga huset, knasspegelrummet och kärlekstunneln (å ni ba, eeewww kärlekstunneln, era töntar) och det var faktiskt riktigt trevligt. Måste dock erkänna att jag tycker kärlekstunneln är en smula obehaglig, är inte helt förtjust i dockor som rör sig. I de flesta åken hade de kameror som tog kort på en när man var som minst beredd, oftast blev man väldigt ful. Jag såg trots allt glad ut på nästan alla bilder, medans Mathias såg ut som att han skulle dö. Ångrar lite att jag inte köpte något kort, det hade vart kul att ha. Varje gång vi gick förbi spökhuset sa jag att jag nog ville gå in men jag vågade aldrig vilket jag också ångrar en smula, fast hur roligt är det egentligen att bli skrämd. Lite lustigt är att jag har ett väldigt tydligt minne av att Mathias ångestskrek sig igenom alla åkturerna, när jag säger det till honom ser han dock helt oförstående ut och säger att så kan nog inte vara fallet. Däremot minns han väldigt tydligt att jag skrek mig igenom varje åktur... Det har jag inget minne av... Middag inmundigades på grönan och efter det var det konsert på stora scenen, Amanda Jensen spelade och det var riktigt bra faktiskt. Vi avslutade besöket med varsin enorm mjukglass och började traska tillbaka till centralen (det blev ett par rejäla promenader den dagen). På tåget slocknade vi båda som små ljus, man blir trött av adrenalinrus. Det blev en fantastiskt fin årsdag, vädret var vackert, åkturerna var roliga och vi var sams (nästan) hela tiden. Nästa årsdag vill jag gå på Liseberg!

För mig har det här året varit alldeles fantastiskt på många sätt, man lär sig mycket om sig själv när man spenderar så mycket tid med en annan människa. Ibland är det jobbigt och det är trist och tråkigt när man inte hinner träffas mer än ett par ggr i veckan men när man väl träffas är det värt besväret.
Tack för ett fint år älskade.