Smart?
Näej, det spelar ingen roll vad man gör, man är fan ta mig inte smart den här tiden på dygnet...
Pälsmössa och skägg
När jag vaknar på mornarna har jag oftast en katt som ligger runt huvudet som en pälsmössa och en katt som ligger runt hakan som en skäpparkrans. Ni anar inte hur mysigt det är! Åsså får jag känna mig som en riktigt påpälsad gammal fiskargubbe. Synd att jag inte har lyckats ta några kort...
Nu var jag dum...
Hm, man kan ju tro att man som sjuksköterska är lite uppmärksam på hur den egna kroppen mår och att man förstår vikten av att ta det lite lugnt efter 2 veckors sjukskrivning, men icke! En annan studsade glatt iväg till jutsun idag, nu när jag äntligen får träna igen. Hm, gissa hur bra det gick... Jag tyckte själv att jag tog det ganska lugnt, men halvvägs in i passet sa kroppen stopp. Det var som att gå in i en vägg, poff sa det så blev jag jätteyr och kroppen kändes alldeles skakig. Dumdumdum, tänkte jag och ägnade resten av passet åt att sitta i ett hörn och titta, blek om nosen och darrig i benen. Cykelturen hem var ingen rolig färd. Väl hemma fick jag många förmaningsord av Sara, "Aaaaannaaaa, tänk på att du har legat hemma i 2 veckor och nästan inte rört dig alls, du måste ju ta det lugnt!" manade Sara och jag skämdes... Att man aldrig lär sig va...
Tiggarkatt
Ser inte det här hemskt lustigt ut? Är det av kärlek eller av hunger som lille katt väljer sin placering??
Pepparkaksdeg
De säljer pepparkaksdeg i affären, är inte det lite tidigt? Alltså kalla mig tråkmåns om ni vill men kan man inte avvakta lite till med julpynt, köpedeg och julmust. Annars hinner ju folk tröttna... Eller?
Galenskap!
Jag fick precis reda på att jag har tillbringat hela dagen i ett hus som var under bombhot, hela området har tydligen varit avspärrat och folk har inte fått gå i närheten... Detta har alltså pågått sen lunchtid och jag har inte haft en aning! Är inte det helt sjukt?!!! Lite upprörd nu i efterhand över att ingen tyckte att det var nödvändigt att informera oss boende om vad som skedde. Eller det kanske de gjorde, det kanske bara var mig de råkade missa?.. Vad vet jag? Nu är hotet iaf borta och folk får cykla förbi som vanligt. Bombhot, det är ju helt sjukt...
Ont
Nu börjar jag verkligen tröttna på den här onda halsen. Under dagarna går det bra när man kan äta värktabletter kontinuerligt och så men å morgonen är det HORROR! Det är pest, pina, fan och hans moster att försöka svälja jag precis har vaknat... Att få i sig morgonens första värktabletter är ett mycket obehagligt inslag i morgonritualerna, smärta, skav och allmän ondska! Jo, jag börjar tycka synd om mig själv , trodde liksom att det skulle börja vända nu, men idag gjorde det lika ont när jag vaknade som dagen före, å dagen före det å dagen före det...
Bror
Min bror kommer och hälsar på om en stund, som tur är så mår jag ganska bra idag förutom att halsen gör förbannat ont då och då. Sitter och funderar på vad man ska bjuda på för mat, lite trött på soppa nu som ni kanske förstår men det måste ju ändå vara lätt att svälja... Mosbar mat alltså... Hm...
Mycket riktigt...
Det tog drygt en vecka för mig att bli en sån där katt-tant som inte kan prata om något annat än sina katter, tragiskt? Lite...
Hehehe
Som ni kanske märkt så ser mitt förra inläg väldigt konstigt ut, kan nämna att det beror på viss inblandning från små ludna tassar... Blogginläggen är inte det enda som har blivit lidande när Sune och Svante ska vara med och skriva, idel MSN-konversationer har blivit lätt förvirrade när en mjuk liten tass valt att skriva "yyyyyyyy76565svjkhhggggggggggggggg" eller något annat kärleksfullt. Man vill ju så gärna vara med där det händer något. Sara fick dessutom vissa svårigheter i sitt skrivande av placeringskort när sune med eller utan flit(?) bytte ut några namn mot egna påhitt.
Svante
Eftersom vi för några dagar sen upptäckte att katten Vera är en pojke har diskussionerna gått varma här hemma om vad Han-Vera ska heta nu. Delar av bekantskapskretsen står orubbliga fast vid att Vera är Vera och så ska det vara, det spelar ingen roll vilket kön han/hon/den har. Jag hävdar att ex-Vera kommer bli mobbad om vi fortsätter att kalla honom Vera och har därför försökt komma upp med fina pojk- gubbnamn på V. Det visade sig vara svårare än jag trodde. Förslaget Vidar ratades snabbt av storasyster linnéa, så heter tydligen "alla ungjävlar nuför iden". Linnéa föreslog Valdemar. "Icke" blev mitt omedelbara svar, Valdemar heter nämligen en av plastikkirurgerna på mitt jobb å det skulle kännas lite obekvämt. Många namn har nu föreslagits och samtliga ratats med ett, "neeeej, han ser inte ut som en Valle/Ville/Vilgot/Vesa/Vilmer/Valter osv"... Igårkväll satt jag och sambosarna och funderade och funderade. "Hm, vi kanske kan kalla honom Vante då..." försökte jag. "Svante", sa Maria förtjust, "det passar ju jättebra med Sune". Så nu provar vi ut Svante som namn, än så länge funkar det bra, jag menar Svante-Vera lyssnar ju ändå inte på vad man säger.
Jordsäng
Mina vänliga små kattdjur roar sig på nätterna med att leva om i mitt fönster, de har hittat en rolig växt som man kan dra i och några krukor som passar bra för små tassar att lorta ner sig i. Igår morse vaknade jag vid 4-tiden av att en blomkruka hade vält precis vid min huvudända och att sängen var full av jord. Tackar för det smågrisar, muttrade jag mot de små hårbollarna som lugnt sov vid min sida. Tänkte avsluta inlägget med en bild som är så fantastiskt bra, jag ser visserligen ut som sju svåra år (är ju faktiskt nyopererad) men Sune är underbar!
Opererad och klar
Så kära ni, nu är jag färdigopererad för den här gången och åter hemma i soffan. Kom faktiskt hem redan igår men hade inte riktigt ork att skriva nåt då, det tar på en mer än man tror det här med operationer. Utmattningen beror troligtvis till stor del på att jag inte kunnat äta något matigare än fruktsoppa och piggelin sen i söndags kväll, man blir lite slö av det. Nu på eftermiddagen lyckades jag dock, med en del plåga, pressa i mig några mosade fiskbullar i dillsås och pulvermos, det var förbannat gott ska jag säga er! För tillfället mår jag faktiskt helt okej, smärtan i halsen är helt dräglig nu när jag äter alvedon och voltaren regelbundet. Blev dock belönad med en stadig fläskläpp under operationen, misstänker att tuben satt lite tight där, så den gör lite ont och är en smula i vägen. Blev lite rädd när jag såg mig i spegeln direkt efter ingreppet och konstaterade att jag såg ut som en vampyr som gjort en läppförstoring, läppen var enorm och jag hade blod i mungiporna... Svullnaden gick ner efter en piggelin och lite vila. Nu ska jag återvända till mitt vilande, mina 2 små griskatter ligger och sover vid mina fötter, mysisar!
Operationsdags
Okej, då drar jag till sjukhuset då och tar bort de där förbenade halsmandlarna... Om ni har vägarna under veckan så kan ni gärna komma upp och käka en piggelin eller nåt. Nu är jag faktiskt lite nervös måste jag erkänna... Skriver igen när jag är hemma och fördigskuren i. Missemosarna slåss i mitt knä och hälsar till alla. Kram å hej!
Förlorad sömn
Idag har jag verkligen bara ägnat mig åt att ta igen förlorad sömn. Slutade som vanligt jobba kl 7 imorse, var hemma och nerbäddad kl 7.30 och har sen dess sovit djup komasömn, vaknade runt kvart i sex och undrade varför det var så mörkt ute. Nu ska jag äta frukost, göra ingenting ett tag och sen är det väl dags att gå och lägga sig igen.
Vera och Sune
Nu ska jag äntligen presentera för er de två små galenpannor som jag kallar mina kattungar. Linnéa har varit snäll nog att låna ut sin kamera så att jag kan fota de små liven men det är inte lätt ska ni veta, det går snabbt i svängarna. Här är de i alla fall:
Sune
Sune och jag (såhär ser jag ut när jag har jobbat natt och sedan blivit väckt alldeles för tidigt av 2 ludna små marodörer...)
Vera och papperstuss på snöre
Vera i egen hög person (hm, eller heter det egen låg katt?...)
Tänk så roligt det är med snören
2 små kattkorvar
Det var en snabb presentation av de båda, tro mig ni kommer att plågas med bilder på dem måååånga gånger framöver, just nu kliver 2 små grisar runt datorn och försöker vara med och skriva, 8 snabba tassar att hålla reda på, det är ett underverk att det blev ett inlägg! Nu måsta jag gosa vidare med mina mjukisar (som dock ej har mjuka klor, ni ska se mina händer...).
Sune
Sune och jag (såhär ser jag ut när jag har jobbat natt och sedan blivit väckt alldeles för tidigt av 2 ludna små marodörer...)
Vera och papperstuss på snöre
Vera i egen hög person (hm, eller heter det egen låg katt?...)
Tänk så roligt det är med snören
2 små kattkorvar
Det var en snabb presentation av de båda, tro mig ni kommer att plågas med bilder på dem måååånga gånger framöver, just nu kliver 2 små grisar runt datorn och försöker vara med och skriva, 8 snabba tassar att hålla reda på, det är ett underverk att det blev ett inlägg! Nu måsta jag gosa vidare med mina mjukisar (som dock ej har mjuka klor, ni ska se mina händer...).
