Anna Zerpe

Vilken jättetrevlig kräftskiva det blev! Alla var på gott humör, maten var fantastiskt god och skämten haglade. Ibland skrattade jag så att jag kiknade, främst när alla med gemensamma krafter retade linnéa för hennes präktighet. jaja, vi var inte så elaka, hon var ju faktiskt med och drev med sig själv också. Vissa badade nattbad, jag bytte om till badkläder men fegade ur när det var dags att kliva i. det var ju iskallt! Dessutom luktade vattnet i den lilla badpölen svavel och äggmök... Min onde svåger försökte dock knuffa i mig med alla krafter, trots att den fege faan inte hade några som helst planer på att bada själv... Kalaset fortsatte i ett fint runt lusthus där man kunde elda och grilla marsmallows. Även annat eldades i vanlig ordning och idag luktar kläderna lite skumt... på vägen tillbaka till stugan fick man passa på att titta på stjärnhimlen som var helt fantastisk eftersom det var så mörkt. Jättemysig kväll igår, tack alla som var med!

Nu väntar jag besök, längta längta längta!

Äntligen dags för kräftfest, det var ju ett helt år sedan sist! Om en stund kommer syster med make och hämtar upp mig med bilen, sen drar vi till singö och kräftar oss med ett gäng festliga ÖG-människor. Det ska bli vansinnigt skojigt och jag är otroligt laddad. Väskan ligger packad med badkläder och snaps, ser ingen anledning till att detta inte skulle kunna bli en höjdarkväll! Måste bara tömma lådan och fylla på matskålarna först så att gnuttkrakarna har det gott tills imorgon. Hihi, roligt!!!

I övrigt? Jo, det är ju kanon... Får man må såhär bra?

Ja nu regnar det igen, det går inte längre att förneka, hösten är verkligen på väg. Men vet ni va? Jag tycker inte att det gör någonting, jag har liksom somrat klart. Sen är jag ju iofs riktigt förtjust i hösten så jag är väl lite partisk. Nu vill jag bara köpa fina stickade klänningar och en ny fin halsduk, det är ju det bästa på hela året! Så det är väl läge att tacka för det här sommaren och välkomna hösten.

Ett litet pytteinlägg bara innan jag drar på stan och sen till jobbet. vaknade okristligt tidigt idag, helt utan anledning... Gick upp och mosade runt en stund, snackade med gnuttarna och åt frukost. Tröttnade snabbt på dessa mogonaktiviteter och tog mig en promenad i stabby-skogen. det gjorde gott och väl hemma igen kände jag mig mycket piggare och gladare! nu har jag druckit gott kaffe, ätit frukost och tagit en lååång dusch. Med andra ord redo för kvällens arbetspass. Bara en liten sväng på stan först och se om de har fått in några nya klänningar med mitt namn på. Tro mig, det finns alltid ett gäng som bara skriker Anna! Sen skulle jag behöva köpa en rullgardin också, en som gör rummet riktigt mörkt även på dagen, det är nog ett måste om jag ska kunna fortsätta jobba natt. Var köper man en sån?
Dagsläget annars då? Jotack, bara fint, fortfarande varm i själen!

Det blev inte fika igår, det blev vin på balkongen istället. Inte fy skam det heller! Nu har vi äntligen kunnat hänga lite på balkongen pojkarna och jag. Planen var att vi skulle göra det hela sommaren men gossarna lämnade staden i flera veckor så nu blev det bara ett par ggr i slutet av augusti. Vi hade vissa funderingar på att fortsätta hela vintern, iklädda thermo-overaller med irish coffee i våra handskbeklädda tassar. Vi får väl se hur det blir... Min balkong är hur som helst perfekt för people-spotting, man ser mycket skojigt.

Idag har jag varit i kungsåra och hälsat på mormor i stora gula huset. Åkte dit med Linnéa och Petter i förmiddags och kom hem alldeles för en liten stund sen. Det har vart en väldigt skön dag, jag var visserligen trött och mosig mest hela tiden men vi satt ute i solen och åt mat och hade det mys. Mormor, mamma, morbror Janne, Linnéa, Petter och jag var det. Nu sitter jag och väntar på att kalle och anders ska komma hit och fika, sen ska sovas!

Storstädning av hela lägenheten avklarad! Nu funderar jag på om jag ska traska bort till affären och panta burkar och flaskor också, nu när jag ändå är i röjartagen menar jag. Då kan jag ju passa på att köpa fika också. kanske även borde ta en sväng upp på vinden med den gamla lampan som har stått här och skräpat så länge att jag knappt ser den längre... Jo, det får nog bli så, fint ska det bli!

Det verkar bli en riktig städardag idag, finns inte mycket annat att hitta på när det regnar och man är lite rastlös. Men det skadar ju inte att ha det lite rent hemma. I eftermiddag kommer en kompis från när jag läste till syrra hit, jag har inte träffat honom på jättelänge så det ska bli jättekul! Han har ju dessutom inte sett min lägenhet förut så då vill man ju gärna att den ska vara i uppvisningsbart skick. Vid närmare eftertanke har han inte träffat gnuttarna heller, hm, hur får jag dem i uppvisningbart skick? Kanske kan kamma en tjusig pagefrisyr på dem eller nåt...

Jaa hörrni, jag vet inte riktigt vad det är som sker men det känns bra, det känns oerhört bra. Någon har dykt upp och någon gör mig alldeles varm i själen. Var ska detta sluta? Lite hög på livet nu.

Sen får jag gå hem och sova! Är riktigt sliten, lyckades nämligen inte alls sova länge på dagen igår. Hujedamej, snart får jag i alla fall gå hem och falla i djup komalik sömn i många långa timmar med en gnutt på var sida.

Jag tittade just ut genom fönstret och jisses vad det regnar!!! Det bara vräker ner, hösten är verkligen på ingång.

Svante i påsen, svante i påsen,
vad har du för dig, sover du?
Kokar du kaffe, borstar du skorna?

Jag håller på och lagar mat, tortellini är dagens lyxmåltid! det har jag aldrig lagat i nya lägenheten, vid närmare eftertanke har jag aldrig lagat det i uppsala över huvud taget, premiär! jag och lillasyster gjorde dock en grym tortellini hemma i visby för nån vecka sen som jag hoppas lyckas kopiera. Visby-tortellinin var så god att den fick pappa att vifta med fingrarna och förtjust utbrista "det här... det här är meningen med livet" Bättre omdöme kan man knappast få!

jag försökte ta ut gnuttarna på gården idag, de fick ha på sig sina nya, knappt använda selar. När selarna var på blev båda gnuttarna plötsligt som förlamade, de var livrädda för att röra sig med de där konstiga snörena kring magen. I 10 minuter försökte jag locka dem med leksaker och mat, det gick till slut, de började krypa längst golvet med korta ben och lååånga halsar. Så närmade vi oss dörren, gnuttarna tittade på mig som att jag var tokig, vände raskt på klacken och sprang tillbaka in i lägenheten med kopplen fladdrande efter sig. Jag skrattade tyst för mig själv. Så tog jag en gnutt i vardera hand och lyfte resolut ut dem i trapphuset, aldrig har dessa gnuttar ålat så nära golvet med svansarna mellan benen, som små kortbenta vesslor ormade de sig snabbt tillbaka in i lägenhetens trygga famn. Fjantgnuttar! Här försöker man vara trevlig och ta ut de små på gården och så törs de inte! Jaja, vi tar det en bit i taget, lagom till jul kanske de vågar sig ut på trappan iallafall...