Hahahaahaa!
Jag kan väl säga som så att ibland går uppsatsarbetet lite över styr när jag och Lisa är lite trötta... Så var det idag, det här är nog det roligaste kortet jag har vart med på!
Ojoj
Länge sen sist jag skrev! Ber om ursäkt för det men det finns liksom inte tid eller ork för det just nu. Uppsatsen tar mycket tid, vi sitter hela dagarna och läser artiklar, skriver, matar in enkätsvar, försöker förstå SPSS, sliter vårt hår och häller i oss kaffe. När man kommer hem sen är man inte så jättepigg på att göra nånting, allra mist sätta sig vid datorn igen. Var på en skojig fest härom dan i alla fall, det var landskap på ÖG och vi festade loss ordentligt som sig bör. Folk som blev valda till saker eller som fick stipendier bjöd alla på drinkar och öl och bubbel så glada i hatten var vi nog alla. Hade jättekul hela kvällen och svajade väl hem nån gång vi tretiden. Här följer några bilder:
Jahapp...
Å hokus pokus filifjokus så var det måndag igen... vart tog helgen vägen? Jag har hunnit med att jobba, träna lite jutsu och pussla en stund, annars tycker jag inte att jag har gjort nånting. Iofs har alla förflyttningar utomhus under helgen tagit minst dubbelt så lång tid som de brukar på grund av det livsfarliga väglaget, (det var inte bara en gång som jag var på väg att dratta i slasket med huvudet före...) så där kan man ju tänka att det försvann lite tid. Nu är de ny vecka och om en stund kommer Lisa hit och då är det dags att sätta igång med uppsatsen igen. Ja sär ja sär...
Hemmamys
Jag och kombo Maria hade hemmamyskväll igår. Jag har ju som bekant varit sjuk och var därför inte så partysugen och maria sliter sig utmattad med en uppsats, så hemmakväll kändes som det bästa alternativet. Dessutom hade jag en enorm hög med smutstvätt som jag äntligen fick möjlighet att tvätta. Man brukar ju säga att det verkligen är dags att tvätta när man är inne på fultrosorna (ni vet gamla urblekta, missfärgade bomullstrosor med häng...), betänk då hur mycket kris det börjar bli då man är förbi fultrosorna och inne på sina gamla lumparkallingar... illa... Men nu har jag som sagt tvättat! Vi såg på IDOL och sen på film, jag hade hyrt "Music and lyrics", jättemysig må-bra-film. Åsså åt vi popcorn och godis och hade det bara jätteskönt.
Ikväll blir inte lika kul... ska jobba på ög, det var ett tag sen så det kansk blir lite halvkul iaf och pengar är ju alltid välkommet i studentens skrala kassa... Nån lustig herrförening som ska leka på ög nu igen. det värsta är bara att man alltid slutar så sent på natten och då är man så trött hela söndagen sen... Och då kommer måndagen så snabbt...
Dags för frukost!
Ikväll blir inte lika kul... ska jobba på ög, det var ett tag sen så det kansk blir lite halvkul iaf och pengar är ju alltid välkommet i studentens skrala kassa... Nån lustig herrförening som ska leka på ög nu igen. det värsta är bara att man alltid slutar så sent på natten och då är man så trött hela söndagen sen... Och då kommer måndagen så snabbt...
Dags för frukost!
Telefonsvarare
Jag gillar verkligen inte att prata med telefonsvarare, det går ju inte att få fram nåt vettigt när man inte får nån respons på det man säger. Det slutar alltid med att jag lägger på luren med en känsla av att ha gjort bort mig. Så även idag...
Träna eller inte träna...
En bra fråga. En del säger ju att man inte ska träna alls om man känner sig sjuklig. Andra hävdar att om man bara är lite förkyld (eller lite ssyld som man säger i min familj) och snuvig så är det okej. Ytterligare andra säger att man ska lyssna till sin kropp och göra som man själv känner. Min kropp sa idag till mig att mina muskler skulle förtvina och jag skulle bli lat och korpulent om jag inte pallrade mig iväg till jutsun trots snuvan... jag lyssnade på kroppen och gick. nu känner jag mig trött och tillfreds och inte alls så sjuklig som förut. Bra beslut! Eller... kommer sjukdomen slå tillbaka med dubbel kraft nu som straff? Kommer jag få hjärtmuskelinflammation för att jag ska lära mig veta hut? Kommer jag hinna få en halsböld till såhär tre veckor innan mina mandlar ska opereras bort? vem vet...
Nattnattnatt...
Nu är det natt. Andra människor ligger och sover gott i sina sängar. Gör jag det? Nä! Jag jobbar nattpass. Gääääsp! Många stora lejongäsp har det blivit senaste timmen... timmarna... Men nu är det bara 4 timmar kvar. Lätt match. Jag klarar det här... Julklappspengarjulklappspengarjulklappspengar... Snörvel, åsså rinner näsan också. Gäääsp igen. Näpp, dags att pyssla lite, annars slocknar jag nog. Nattinatt alla ni lyxisar som sover gott!
Aaaargh
Jag tror att jag hatar Grandiosa-pizza-reklamen... Japp, så är det bestämt... HATAR!
Höst
Jag gillar verkligen hösten. det slår mig ibland hur mycket jag faktiskt tycker om den här årstiden. Tänk vad fin den där känslan är när man äntligen får dra på sig raggsockarna igen, slänga halsduken några varv runt halsen, rota fram de fina vantarna från förra året och bara myyysa runt i skog och mark. Eller ja... jag har ju knappt vart i skog och mark över huvud taget den här hösten... men det är ganska mysigt att knalla runt i stan också. och världen är aldrig så vacker som på hösten, titta bara!
Mera höst, mera mys, mera varma kläder, stickade klänningar stora mössor och jättekoppar med té, så gör man min värld lite vackrare... och lite mer perfekt!
Mera höst, mera mys, mera varma kläder, stickade klänningar stora mössor och jättekoppar med té, så gör man min värld lite vackrare... och lite mer perfekt!
Jag ser ljuset
Tror minsann att jag börjar bli lite friskare! När jag vaknade imorse kunde jag faktiskt andas och jag tror inte att jag ska svimma när jag stått upp i fem minuter. Det går framåt alltså! Idag ska jag och Lisa sitta och mata in enkätsvar i nåt slags data-program hela dagen, oj så skoj...
Mhm..
Lite skojigt, jag har alltså mellan 4 och 20 läsare varje dag. Vilka är dessa 20? Jag har nog lyckats luska ut hälften ungefär men resten vet jag inte vilka de är. Roligast av allt är ju att ni kommer tillbaka och läser om inte varje dag så i alla fall nästan! det värmer mitt gamla hjärta ska ni veta...
Trassel
Det här med att spara ut sitt hår så att det blir långt är ju lite kluvet. Visst det är fint och så när man orkar frisera det (se tidigare inlägg där tjusig balrisyr presenterades) och man håller sig ju varm om huvudet och visst är det skönt att kunna sätta upp håret i en tofs. MEN, om jag inte borstar mitt stora barr till kalufs efter en tvätt utan väljer att sätta upp det, eller sova med det så står jag inför en flygande katastrof nästa gång borsten ska fram. Mitt hår förvandlas nämligen omedelbart till stora ofrivilliga dreadlocks som det krävs massor av balsam samt ett oändligt tålamod för att reda ut. Senast imorse fick jag ägna en halvtimma åt att dra, slita, kamma, borsta, snyfta och reda ut trasslet som uppstått efter en dags förkylning och tillhörande soffliggande... Halva håret sitter kvar i borsten nu... Hm... då borde det ju bli lättare att reda ut det som är kvar nästa gång...
Ingefärsté
Min mammas bästa huskur, hon hävdar att det botar allt från förkylning till ledgångsreumatism. Värt att prova i alla fall. Riv färsk ingefära, häll på hett vatten, sila bort ingefäran lägg i en sked honung, drick och bli frisk!
Uuhuhuhu...
Jag känner mig ruggig... Sitter här i mina mjukisar med raggsockor och filt och försöker desperat skriva klart en sedan länge försenad skolupgift. men det är så svårt att tänka när hjärnan är full av snor... Ska nog haaasa ner till affären och köpa c-vitaminrika saker, vitlök, honung och ingefära och huskurera mig tills jag blir bra igen. Stackars stackars Anna... dagens bästa är iaf att mamma tog med min stationära dator till Gotland (har skänkt den till bättre behövande syskon) så nu är skrivbordet fritt, vilket innebär att jag har ett pusselbord! Joppidoo!
Host host!
Nu har jag gått och blivit sjuk också, det var ju inte så lyckat... Vem fasen har tid att vara sjuk? Började sjuka till mig igår eftermiddag å sen spenderade jag hela kvällen liggandes i soffan tittandes på 2 sjukt dåliga filmer... Tycker allt lite synd om mig själv... Det är nån slags brakförkylning som har drabbat mig, en sån som är full med slem i alla andningskanaler, uäck... Riktigt jobbigt att vakna idag. Mamma sov här inatt, hon var på 50-årsfest och kom hemtassandes ganska sent, hade tydligen haft vansinnigt roligt och klagade på värk i alla skrattmuskler. Vi pratade en stund, sen gjorde jag ett försök att sova vilket fungerade i ungefär en halvtimma, sen anlände Sara och Anders (men de lät som minst 10 pesoner) och dessa tu parkerade sig i vardagsrummet och åt Mc Donaldsmat med hunden hängandes över sig. Det blev lite svårt att somna om när man hel tiden hör ljuder av hundens tiggningsförsök och Anders lätt irriterade bortmotningsförsök. Lyckades slockna till slut i alla fall. Idag åker mamma och vovven hem till ön igen, har haft Myrra här hos mig i några daroch det har varit så mysigt! Är nu ännu mer fast besluten att skaffa hund så fort jag får tid och råd! Snörvel snörvel, dags att kurera mig lite...
Hehe...
Nä, det var ju inte alls mina bilder hon systern hade använt... jag ber så hemskt mycket om ursäkt för detta misstag och försäkrar att jag inte tänker fara med osanning här igen!
Hm...
Jo, det var så sant, om ni vill ha en lite mer utförlig och bättre beskrivning av Londonresan så kan ni ta en titt på storasysters blogg. Det är dock mina bilder...
Hemma igen
Japp, så var man hemma i Uppsala igen då efter den lilla london-trippen. Vi hade väldigt kul och jag var så lycklig över att vara tillbaka i london efter 5 långa år, så det kändes riktigt tråkigt att åka därifrån. Vi hann med både Starbuckskaffe, madame Tussauds, Pret-kaffe, musikal, Nero-kaffe, museum, fish and chips, Costa-kaffe, pubhäng, nostalgistrosande, mer kaffe, kinamat, 3D-film, bråk och kiv och lite sömn. Jag fotade som vanligt som en galning och efter att ha rensat bort ungefär 100 bilder som inte höll måttet har jag nu ungefär 150 glada foton kvar som jag kan visa upp vid förfrågan. Här följer en liten glad kavalkad:
Gåsbal
Jajjamen, igår var det gåsbal på ÖG. Jag, Sara och Sofia gjorde oss i ordning här hemma och stod i timmar med locktänger, hårnålar, sprayflaskor och smink innan vi var nöjda och med raska seg begav oss mot nationen. Vi var egentligen bjudna på fördrink hos Kalle och Mårten (min date för kvällen) men eftersom själva iordningpysslandet tog lite längre tid än planerat hann vi bara springa dit, byta skor, svepa en halv öl och gå igen. Killarna var som vanligt stiliga i sina frackar om än lite lika varann...
Här har vi balfrisyren som tog sån tid att fixa. men visst var det värt det!
Så fördrinkades det ett bra tag innan sittningen kom igång. Fina killar i frack.
Och så en bild på mig och dejten förstås:
Sittningen var lååång men trevlig. Vi spexade och sjöng med sånggruppen åsså satt jag på den bästa platsen på länge. Nästan alla mina bästingar satt runt mig så jag mådde gott.
Alla uppträdanden gick bra, vi fick väldigt mycket beröm för sångframträdandet med Ö-grupp vilket var roligt! Nya låten satt som en smäck, trots att alla glömde rörelserna som vi hade kommit överens om...
Maten var god och sällskapet trevligt, stora mängder av dryckerna som tillhörde mig försvann snabbt ner i bordsherrarnas strupar när de fick klart för sig att jag måste festa försiktigt. Hade ju ett uppdrag kvar innan jag kunde slappna av. Så mitt i efterrätten ringde telefonen och det var bara för mig att snabbt sleva i mig resten av glassen och springa iväg till stockholms för att sjunga med bandet. Kännde mig inte så lite Askungenish när jag rusade nerför trapporna i min vida balklänning, oroligt tittandes på klockan med bekymrad min. Hade dock bekväma ballerinatosslor och inte glasskor, tackar särskilt för det med tanke på att det var minusgrader...
Spelningen på stockholms gick kanon, jag hade grymt kul hela tiden och sjöng för allt vad tygen höll. Rösten blev mer och mer raspig och på en av de sista låtarna framträdde nån form av djup basröst vars like aldrig tidigare yttrats från min mun. Bandmedlemmarna var imponerade. Efter spelningens slut traskade jag förnöjt tillbaka till ÖG och fortsatte festandet med mina nu ganska slitna kamrater.
Det blev en sen kväll som till slut även innefattade pytt i panna hemma hos Jonas och Pia. När klockan började närma sig halv sex var det dags att bege sig hemåt. På ömma fötter traskade jag hem till väderkvarnsgatan och föll i koma.
Kanonkväll på det hela taget!
Här har vi balfrisyren som tog sån tid att fixa. men visst var det värt det!
Så fördrinkades det ett bra tag innan sittningen kom igång. Fina killar i frack.
Och så en bild på mig och dejten förstås:
Sittningen var lååång men trevlig. Vi spexade och sjöng med sånggruppen åsså satt jag på den bästa platsen på länge. Nästan alla mina bästingar satt runt mig så jag mådde gott.
Alla uppträdanden gick bra, vi fick väldigt mycket beröm för sångframträdandet med Ö-grupp vilket var roligt! Nya låten satt som en smäck, trots att alla glömde rörelserna som vi hade kommit överens om...
Maten var god och sällskapet trevligt, stora mängder av dryckerna som tillhörde mig försvann snabbt ner i bordsherrarnas strupar när de fick klart för sig att jag måste festa försiktigt. Hade ju ett uppdrag kvar innan jag kunde slappna av. Så mitt i efterrätten ringde telefonen och det var bara för mig att snabbt sleva i mig resten av glassen och springa iväg till stockholms för att sjunga med bandet. Kännde mig inte så lite Askungenish när jag rusade nerför trapporna i min vida balklänning, oroligt tittandes på klockan med bekymrad min. Hade dock bekväma ballerinatosslor och inte glasskor, tackar särskilt för det med tanke på att det var minusgrader...
Spelningen på stockholms gick kanon, jag hade grymt kul hela tiden och sjöng för allt vad tygen höll. Rösten blev mer och mer raspig och på en av de sista låtarna framträdde nån form av djup basröst vars like aldrig tidigare yttrats från min mun. Bandmedlemmarna var imponerade. Efter spelningens slut traskade jag förnöjt tillbaka till ÖG och fortsatte festandet med mina nu ganska slitna kamrater.
Det blev en sen kväll som till slut även innefattade pytt i panna hemma hos Jonas och Pia. När klockan började närma sig halv sex var det dags att bege sig hemåt. På ömma fötter traskade jag hem till väderkvarnsgatan och föll i koma.
Kanonkväll på det hela taget!
Bloggandet
Både jag och min syster bloggar som ni säkert redan vet, detta har lett till att vi knappt behöver prata med varandra alls, vi vet ju liksom redan allt. Dock har våra bloggar fått lite olika funktioner. Jag visar här med exempel:
Riiiiing! (Eller egentligen har jag en ringsignal som sjunger en munter barbershopdänga med smurfröster...)
Jag - Tjaaaaaa
Syster - Hej! vet du vad jag har gjort?!!
Jag - Japp, läste det på bloggen
Syster - jaha...
Jag - Kul!
Syster - jaja, men vi hörs då
Jag - Japp, käft
Syster - Käft hej
Korta och kärnfulla samtal alltså.
Exempel 2:
Riiing! (forfarande min telefon som ringer)
Jag - Tjaaaa (fast egentligen är det inte tja vi säger, snarare äääääääää och ofta i kör...)
Syster - Vem var det som var dum som du skrev om på bloggen? alt. - Varför är du ledsen som du skrev på bloggen? alt. Vilka festade du med som du skrev på bloggen? alt. Vad var det som var så roligt som du skrev på bloggen?
Jag - Alltså det var bara bla bla bla... (lite olika svar beroende på fråga)
syster - jaha...
Jag - Så så var det...
Syster - jaja, men vi hörs då
Jag - Japp, käft
Syster - Käft hej
Lite skojigt det där. Undrara hur ofta vi skulle behöva ringa varandra om ingen av oss bloggade?..
Riiiiing! (Eller egentligen har jag en ringsignal som sjunger en munter barbershopdänga med smurfröster...)
Jag - Tjaaaaaa
Syster - Hej! vet du vad jag har gjort?!!
Jag - Japp, läste det på bloggen
Syster - jaha...
Jag - Kul!
Syster - jaja, men vi hörs då
Jag - Japp, käft
Syster - Käft hej
Korta och kärnfulla samtal alltså.
Exempel 2:
Riiing! (forfarande min telefon som ringer)
Jag - Tjaaaa (fast egentligen är det inte tja vi säger, snarare äääääääää och ofta i kör...)
Syster - Vem var det som var dum som du skrev om på bloggen? alt. - Varför är du ledsen som du skrev på bloggen? alt. Vilka festade du med som du skrev på bloggen? alt. Vad var det som var så roligt som du skrev på bloggen?
Jag - Alltså det var bara bla bla bla... (lite olika svar beroende på fråga)
syster - jaha...
Jag - Så så var det...
Syster - jaja, men vi hörs då
Jag - Japp, käft
Syster - Käft hej
Lite skojigt det där. Undrara hur ofta vi skulle behöva ringa varandra om ingen av oss bloggade?..
Snöfall
Var bara tvungen att visa en bild jag tog från balkongen när det snöade härom natten. Det är svårt att ta bra bilder av snö... i alla fall i mörker...
Sovmorgon
Tänk vad mycket bättre allting känns när man fått sova ut ordentligt! Jag behöver helt klart fler dagar utan förmiddagsaktiviteter. Nu sitter jag bara här i soffan och mår gott, ska snart svänga ihop en smarrig frukost och grisa framför TV-n tills det är dags att gå till jobbet. Ska jobba kvällspass på sjukhuset idag, känns riktigt roligt! Det var ganska länge sen jag jobbade och jag trivs väldigt bra med arbetskamratena där. Dessutom är det ju onekligen ett välbehövligt tillskott i kassan.
På söndag bär det av till London med familjen! Det ska bli jättekul! Hela högen inkl hund kommer upp hit på söndag, sen lämnas fina hund hos kompis kalle och familjen, jag och linnéa tar flyget till finfina London! Mamma ringde igår precis när hon var i full färd med att boka musikalbiljetter. jag beslutade raskt att det ar värt att lägga en del av mina surt förvärvade slantar på "Fantomen på operan", den måste ju ses!
Nä ni, dags att grisa och äta frulle. Hoppas ni får en skön dag!
På söndag bär det av till London med familjen! Det ska bli jättekul! Hela högen inkl hund kommer upp hit på söndag, sen lämnas fina hund hos kompis kalle och familjen, jag och linnéa tar flyget till finfina London! Mamma ringde igår precis när hon var i full färd med att boka musikalbiljetter. jag beslutade raskt att det ar värt att lägga en del av mina surt förvärvade slantar på "Fantomen på operan", den måste ju ses!
Nä ni, dags att grisa och äta frulle. Hoppas ni får en skön dag!
Men alltså...
Det är så himla svårt att tro på sig själv när det känns som att andra inte gör det... Försöker ju intala mig att jag kommer att klara av en sak bra, men så känns det som att andra människor förbereder sig på att jag kommer att göra det dåligt och att de då kommer att skämmas, åsså blir de sådär tveksamma, sånt känner man ju... Och små, kanske välmenta men illa valda kommentarer biter sig fast. Å sen tror man själv att man är kass. Jag kommer ju aldrig att kunna bli bättre om folk inte litar på att jag gör så gott jag kan och att jag verkligen vill. När ni tycker att jag är dålig är det inte roligt längre och då blir jag sämre... Så enkelt är det.
Japp, ett inlägg skrivet i djupt vemod...
Japp, ett inlägg skrivet i djupt vemod...
Bio
Idag har jag vart på bio. med vem då? frågar ni. Med mig själv! svarar jag. Med dig själv?! säger ni. Jajjamen! säger jag. Vad skulle det vara för fel med det då? Jag har faktiskt insett det finfina med att gå på bio själv.1 Man behöver inte prata med någon eller förklara filmen för någon under tiden. 2 man behöver inte lyssna på någon som pratar eller få filmen förklarad för sig. 3 Man behöver inte skämmas när ens sällskap skrattar på fel ställen och 4 Man får ha sitt godis ifred! Finns fler bra grejer, men de här kom upp först. Har sett ett gäng filmer i mitt eget sällskap och har alldrig varit missnöjd med sällskapet so far. Idag såg jag iaf "Stardust", vilken kanonfilm! Se den se den se den! Jag satt och mös, hade som bäst gottat ner mig i biostolen med min i det närmaste perfekt ihopkomponerade godispåse väl tillgänglig i knät och allt var faktiskt gnska perfekt. Då anlände marodörerna... Dessa två unga damer i 20-årsåldern som trots att de struttar in när filmen redan hållit på en bra stund, promt ska ta sig in till platserna i mitten av raden bakom mig. det blir ett himla stökande, folk får resa sig och slänga sig ur vägen för dessa bastanta och ganska otrevliga donnor. Dessutom upptäcker donna nr1 att nååågon visst satt sig på deras platser vilket hon basunerar ut i salongen så att inte ens den mest lomhörde kan missa detta hemska fakta! Hon får den stackars tösen att byta plats och parkerar sig sedan förnöjt i stolen. Där trodde man att lugnet åter skulle få inträda, men ICKE! Då ska hon prata med sin kompis om vad filmen handlar om, sen kommer stora chipspåsen fram och det prasslas och knapras tills jag tror att öronen ska trilla av! Inte nog med detta, sen pillar den unga damen in sina tår under ryggstödet på min stol och sitter liksom och killar mig i ryggslutet. Jag är vid detta tillfälle otroligt nära att vända mig om och med vänlig röst säga "Ursäkta mig, om det inte är något problem för dig så kanske du vill ta ut dina tår ur min stjärt?.." Ångrar lite såhär i efterhand att jag inte gjorde det... Jag valde istället att snabbt banka till de förhatliga tårna med min knutna hand och då försvann de ganska snabbt. Det enda av mina sinnen som än så länge är oretat efter detta lilla stjärtkliarproblem är mitt goda luktsinne... Då tar fanskapet av sig skorna...
Spexrep och annat
Gårdagen blev en lång och intensiv dag. Masade mig upp ganska sent iofs men sen var det full fart. Åkte till ÖG och spexrepade, vi sjöng och spelade och fixade åsså donade och fick i alla fall en del av spexet att låta riktigt bra. Bäst av allt är att några som bara varit med och spexat men inte velat sjunga tidigare, sjöng med för full hals på alla sågerna och de såg så lyckliga ut! Det är ju det jag säger, man blir lycklig av att sjunga! Efter några timmar av galet ineffektivt spexrepande, och en lång stund av desperata försök att hitta på pianostämmor till låtarna (Jag och Jonas slet våra hår!) var vi ganska slutkörda. Då var det dags att repa med Ö-grupp. Som vi tidigare anat, sjunger vi väldigt fult när någon eller några i gruppen är förbannade, vilket var fallet igår. Så vi gav upp efter en ganska kort stunds repande. Tycker dock att vi börjar kunna den nya låten riktigt bra!
Efter alla långa rep fick jag en stund för att ligga hemma och grisa i sängen med gossiga vetevärmaren på magen. (tråkveckemage...) Sen bar det av igen, jag och kompis Elin cyklade i samlad tropp till vännen Andreas som bor i Slavsta(!). Galenskap att bosätta sig så långt bort ju! Tur att Elin var med annars hade jag med mitt obefintliga lokalsinne definitivt slarvat bort mig på vägen. Under den långa slitsamma cykelturen svor vi på att vi minsann aldrig skulle hälsa på Andreas igen, han får ju skylla sig själv när han bor så långt bort! Sen kom vi fram till Andreas fina lägenhet och blev bjudna på lussebullar (Andreas flickvän är duktig på att baka och eftersom hon ska vara utomlands över jul tyckte hon att det var lika bra att börja äta lussebullar nu) och då omvärderade vi beslutet lite...
Sen bar det av hemåt, å sen blev det sööömn...
Spelning på smålands
Vi hade spelning på smålands nation igår, eller rättare sagt idag, vi fick inte börja spela förrän närmare klockan ett imorse eftersom sittningen var försenad. Hela bandet satt alltså och väntade och väntade i ett litet rum bakom köket, alla ganska trötta och väldigt barnsliga. Till slut fick vi iaf börja rodda på scenen och det tog väl sin lilla tid, dock inte lika lång tid som det tog för serveringspersonalen att röja bort borden... Själva spelandet gick bra och det var kul att stå på scen igen, tror inte att jag gjorde några stora missar. Dock blev programmet väldigt förkortat eftersom vi inte hade så mycket tid på oss så vi fick hoppa en del mellan låtarna för att få med alla godbitar.
Nu är det snart dags för mig att dra till nationen för spexrep. Jag har faktiskt lyckats tentaplugga lite imorse vilket har lugnat ner min själ betydligt, var en smula stressad innan... Måste plugga lite ikväll också... om jag orkar. Det är ju faktiskt söndag, en dag skapad för vila...
Nu är det snart dags för mig att dra till nationen för spexrep. Jag har faktiskt lyckats tentaplugga lite imorse vilket har lugnat ner min själ betydligt, var en smula stressad innan... Måste plugga lite ikväll också... om jag orkar. Det är ju faktiskt söndag, en dag skapad för vila...
Uppläxning
Igår på repet med bandet fick jag mig en rejäl uppsträckning av han som leder repetitionerna, nånting om att ifall man ska komma in och glänsa som sångerska på en spelning kan man fan inte stå med miken vid knäna, missa starten och svälja första frasen nånting nånting... Jag blev ganska ställd, lite chockad och nästan ledsen i ögat (mest av förvåning), mina öron blev snabbt pionröda och jag stammade fram en ursäkt samt höll lydigt miken vid munnen resten av repet...
Idag var det dags för uppläxning nummer två, på praktiken denna gång. En person som egentligen inte hade något med min placering att göra, hon tillhörde faktiskt en helt annan personalkategori än jag, läxade upp mig i vilka kläder som passar och vilka kläder som inte pasar på arbetsplatsen. Personen i fråga stövlade helt sonika fram till mig på fikarasten och sa att man på det här stället faktiskt brukar tänka på att inte ha så urringade kläder, det kan uppfattas som störande hos de gamla patienterna, vissa patienter kan även uppfatta det som en invit osv osv... Och där stod jag i min inte särskilt urringade klänning och undrade varför människan var så ivrig att idiotförklara mig?! Ser jag ut som att jag är korkad?? Jag hade ju för fasen inte träffat några patienter idag utan satt i möte med personal. När jag väl är på avdelningen har jag ju för bövelen sjukhuskläder på mig, vilket jag också muttrade lite missnöjt till personen. Efteråt stod jag där lite förvånad och mycket irriterad... Nedra människor det finns...
Idag var det dags för uppläxning nummer två, på praktiken denna gång. En person som egentligen inte hade något med min placering att göra, hon tillhörde faktiskt en helt annan personalkategori än jag, läxade upp mig i vilka kläder som passar och vilka kläder som inte pasar på arbetsplatsen. Personen i fråga stövlade helt sonika fram till mig på fikarasten och sa att man på det här stället faktiskt brukar tänka på att inte ha så urringade kläder, det kan uppfattas som störande hos de gamla patienterna, vissa patienter kan även uppfatta det som en invit osv osv... Och där stod jag i min inte särskilt urringade klänning och undrade varför människan var så ivrig att idiotförklara mig?! Ser jag ut som att jag är korkad?? Jag hade ju för fasen inte träffat några patienter idag utan satt i möte med personal. När jag väl är på avdelningen har jag ju för bövelen sjukhuskläder på mig, vilket jag också muttrade lite missnöjt till personen. Efteråt stod jag där lite förvånad och mycket irriterad... Nedra människor det finns...
