Anna Zerpe

Det var middag hos storasyster med make igår. Jag, mathias och Andy O var där och hade det så trevligt. Det bjöds på smaskig grönsakspaj och jag fick skäll av Linnéa för att jag petade bort squashen. Jag och mathias fick stå för efterrätten och jag hade förberett en äppelpaj som jag raskt byggde ihop och gräddade, denne serverades med glass och uppskattade av alla. Vi satt och pratade både länge och väl och alla fick sin beskärda del av hån och gliringar, en mycket trevlig kväll på det hela taget. Andy åker till japan på onsdag morgon och stannar där en kortare evighet så man får ju passa på att umgås med honom så mycket man kan nu. Idag är det kvällspass på jobbet som gäller så jag pasar på att ha en lugn och skön morgon med gnuttgos och en bra bok. Ska jobba 6 dagar den här veckan så man får ta tillvara den lilla lediga tid man har...

Jag hade filmkväll med Kalle och Anders härom kvällen, eftersom vi inte riktigt gillar samma filmer gick diskussionerna varma innan vi slutligen kunde samsas om vilken vi skulle se. Det blev en japans skräckfilm som hette Hausu... Hm, eller nja, det där med skräckfilm kan diskuteras... Den började som en riktigt konstig musikalkomedi och blev så småningom en riktigt rubbad halvskräckis... Vi skrattade högt nästan hela tiden så skräckisstämningen infann sig aldrig riktigt. Utan tvekan den märkligaste film jag sett, men jag får nog ändå säga att den hade högt underhållningsvärde. Till filmen blev det rödvin, nötter, grönsaker och dipp, kanske världens bästa snacks!

Igår hade jag och mathias en heldag i stockholm, vi gjorde egentligen inget särskilt, strosade mest runt och tittade i affärer och så åt vi lunch på en vietnamesisk resturang. På eftermiddagen fikade vi med kompis åsa vilket var väldigt trevligt, vi har inte träffats sen hennes bröllop i somras så det var verkligen på tiden! Jag hade sovit alldeles för få timmar natten till igår så jag slocknade raskt i bilen på vägen hem, kanske inte det roligaste resesällskapet... Väl hemma vankades det i alla fall hembakad pizza som var smaskens, sen blev det tv-kväll en stund innan jag åter igen slocknade som ett ljus. 9412 steg på stegräknaren fick jag ihop, nästan godkänt i alla fall...

Jag har skaffat mig en liten stegräknare minsann, en liten söt en som visar antal steg, distans och förbrukade kalorier(?!). Lite intressant att se hur mycket man springer omkring på jobbet egentligen. Tänkte satsa på att försöka gå 10 000 steg om dagen sådär som de säger att man ska, de som vet alltså. I förrgår gick jag 15 520, mest tack vara en lång och stelfrusen promenad till boländerna med mathias. Igår kom jag upp i 13 430 steg utan promenad till boländerna. Det är lite skojigt minsann och man blir klart mer motiverad att ta trappor istället för hiss hela tiden! Hm, förutom när man transporterar patienter i säng förstås...

Så heter akademiska sjukhusets gym där vi som är anställda tränar alldeles gratis. Trots att jag har jobbat på ackis i nästan 2 år har jag masat mig dit först nu... skamligt ju... Hur som helst är det jättefint och trevligt och människor i alla typer och storlekar tränar där, vilket är skönt. Jag passade på att traska dit i tisdags innan kvällsjobbpasset och igår efter dagpasset. Lallade mest runt och provade på de olika styrketräningsmaskinerna i mitt eget lilla tempo. Konstaterade dock nöjt att jag inte var fullt så svag som jag trodde. Dessutom visade sig rodd-maskinen vara en riktigt rolig liten pryl, där spenderade jag 10 glada minuter som jag, utan att överdriva, kan säga känns idag. Så motivationen hittades till slut, nu gäller det bara att hålla kvar den. Ringde till mathias och berättade om min duktiga eftermiddag och han börjar förstå nu att hans uppgift är att uppmuntra och berömma. Jag gav honom alla detaljer om hur väldigt mycket vikt jag orkade ha på än den ena än den andra maskinen och han svarade vänligt att jag är vaaansinnigt stark och att han är oootroligt imponerad. Efter det samtalet kände jag mig ännu duktigare och mådde så bra så bra resten av kvällen!

Jaa jisses hörrni, nu är det ett nytt år! Jag tror 2010 kan bli ett riktigt bra år och ser fram emot att det ska sätta igång! Jag jobbar natt och myser omkring på avdelningen. På tolvslaget skålade jag och min kollega Åsa i lokavatten och tittade på fyrverkerierna. Mamma ringde och finaste Mathias. Nu är jag bara nöjd och glad och nyfiken på vad som komma skall. Nyårslöften är det dåligt med, jag och Åsa lovade varann att ha ett bra år där vi tar hand om oss själva och gör saker som vi mår bra av, det kändes som trevliga lagomlöften. Det jag ser fram emot mest på det nya året är helt klart att lilla storasysters bebis ska födas, och såklart att jag ska få fortsätta spendera tid med käraste Mathias. Nu tror jag minsann att det är dags för fruktsallad. Stora kramar och gott nytt år!!!