Anna Zerpe

Jag har klippit mig, en ganska bra bit faktiskt, så att det syns i alla fall. var lite sugen på att klippa det ganska jättekort men fick kalla fossingar när jag väl satt i frisörstolen. Frisören var en snäll tjej i min ålder som berömde min hårkvalitet och naturligt blonda färg, tackar för det, det händer inte så ofta. Nu är håret sådär lite störigt kort att det inte riktigt går att sätta upp i tofs. Eller det går ju att sätta upp men det mesta av håret trillar ut efter en liten stund, det upptäckte jag igår när jag tränade. Jaja så får det vara, är det för lätt att sätta upp så fastnar jag ju i tofsträsket igen.

Nu ska jag till storstan en sväng, lunch med Christine och förhoppningsvis Frida står på schemat!

Idag var kära mamma hos mig och hälsade på. Jag var pysslig och fixig och bjöd på kaffe och banankaka och det var så trevligt att få lite besök. Gnuttarna blev som vanligt alldeles till sig av att få träffa folk så de åmade och kråmade sig för mamma som snällt klappade deras hala ryggar. Att få kaffebesök är bland det bästa jag vet, man behöver inte klä upp sig utan får hasa runt i mjukisar om man vill och så är det så trevligt att bara få sitta och prata lite strunt hemma i sin soffa. På onsdag är det Zofies tur att dricka kaffe i min soffa, det ser jag fram emot!

Det planeras en Londonweekend i vår, en liten nöjesresa med musikaltittande, museibesök, shopping och löjligt dyrt kaffe på olika coffeshops. I maj ska det bli av, jag längtar redan, älskar ju London!

Woho, nytt personbästa på 5 km på löpband: 26 min och 1 sek! Största och kanske enda anledningen att jag klarade det var att gullet sprang på bandet bredvid och då måste jag ju visa hur tuff jag är. Utan denna sporre hade jag troligtvis saktat ner på farten mycket tidigare. Känns ganska lovande inför vårrus och tjejmil, skulle ju vara så förtvivlat roligt att klara milen på 55 min.

Så var ännu en arbetsnatt snart över och det börjar närma sig hempromenad och isängslängning. Dagens experiment blev att blanda frukostgrötgrynen med osötat blåbärssoppepulver innan kokning, vips så hade jag mumsig blåbärsgröt att äta med mjölk. Ett lyckat experiment såhär på morgonkvisten. Idag kommer mamman till stan och hälsar på, hon ska gratta älskade lilla Gretungen som har fyllt 1 år nu. Jag var där och gratulerade redan igår, det bjöds på tårta och Greta fick en trätax och en mjukisbrandbil av mig i present.

Dagen idag var som gjord för att bara ligga hemma i soffan och slöa. Vädret visade tydligt att man gjorde bäst i att inte visa sitt lilla tryne utomhus. Så jag passade på att ta en riktig slappardag, sov länge länge och låg kvar i sängen och läste bok tills hungern gjorde sig alltför påmind. Lunch och en stor kopp kaffe framför tvn följde och där blev jag sedan kvar. Har köpt mig första säsongen av Glee och fick äntligen chansen att börja titta, 4 avsnitt har jag hunnit med och jag älskar verkligen den där serien. Nu har jag samlat ihop min slöa, slappa kropp och ska snart bege mig till gymmet. Tänkte springa en snutt på löpbandet innan gullet kommer dit och det är dags för styrketräning, känner att den där utlovade halvmaran börjar sätta press på mig nu, vi får väl se hur det går. Annars är allt bara bra idag, förutom en illa molande magvärk som hör tråkveckan till. Ska jobba i natt och känner mig riktigt laddad faktiskt, men först lite träning och tid med gullet mitt.

Igår kväll när jag kom hem från träningen tog jag tag i min stökiga och fullproppade garderob. Kände att det börjar bli dags att rensa ut de kläder som jag faktiskt inte kan använda längre. Så nu ligger stora Annas byxor, klänningar och kjolar i en kasse som är på väg upp på vinden, där kan de gärna få stanna för jag vill inte att de blir lagom igen. I garderoben bor nu kläder som passar på den nya Annakroppen och det tror jag är väldigt bra, en ny period tar vid, ett stort steg framåt. Det känns helt galet att kunna köpa tröjor i M, eller byxor i strl 40, eller jeans med 31 i midjan! Knappt så att jag tror på det själv.

Ojojoj, det blev visst lite shopping igår, lite mer än vad som var tänkt kanske. Egentligen gck jag en sväng på stan för att köpa 1-årspresent till Greta och det lyckades jag ju med, men sen blev det visst ett gäng presenter till mig själv också... Det bidde stövlar, skor, jeans, t-shirt, tjocktröja, klänning och smaksatt kaffe. Och om jag ska vara ärlig så var det ju 2 stycken av både jeans, thirt och smaksatt kaffe. Jag tycker nog ändå att det var bra köp alltihop, det börjar bli tråkigt att inte ha några kläder som passar, alla mina byxor hänger som påsar på benen. Nu har jag i alla fall 2 par jeans som är lagom, och de är riktigt fina också. Ett par lovar push-up-effekt, på butten alltså. Jag tänkte att om ett per byxor kan få den här gamla plattröven att se lite rund och putig ut så är det ju värt ett försök... Och jag tycker nog att de håller vad de lovar, ett litet extraput i alla fall. jag beklagade mig ju igår om att jag inte hade några lämpliga skor, well nu har jag det och kan genas sluta klaga. snygga och vansinnigt bekväma ecco-stövlar blev det och ett par gråa skor med en liten klack som gjorde mig jättelång och ganska elegant. Tröjorna och klänningen var finfina och kaffet smakade smaskens, en ganska lyckad shoppingdag alltså!

Hur är det möjligt att ha så sjukt mycket skor så att de knappt får plats i hallen, men ändå inte ett enda par som passar för väderleken? Jag förstår inte vad det är för skor jag har eftersom jag aldrig har några skor att ta på mig. Måste pallra mig ut i solskenet en stund, det ser fantastiskt skönt ut inifrån. Ikväll blir det indisk resturang med kalle och Anders, ska bli mycket trevligt!

natten lång...
Nejdå, jag ska inte klaga jobbet är riktigt behagligt inatt (peppar peppar), jobbar med 2 finfina kollegor som hjälper mig att hålla ordning. Det har varit en trevlig och skön dag idag också. Sov gott och ostört till kl 14 när telefonen ringde, jag klickade bort samtalet med förhoppning att jag skulle lyckas somna om, det gick inte. Masade mig upp någon halvtimma senare och lagade en sjukt smaskig omelett på resterna ifrån lördagens stekmiddag. Sedan hade jag en liten stunds vila och gnuttgos innan jag begav mig mot gymmet med raska steg för styrketräning med gullet. Träningen gick väl sådär, jag var inte så stark som jag ville idag vilket gjorde mig lite sur och tvär. På hemvägen bjöd älsklingen på skumtomtar som snabbt fick mig på bra humör igen. Sen blev det matlagning och mys framför tvn i ett par timmar innan jag åter styrde kosan mot jobbet. Och här sitter jag nu. God natt på er!

På lördag fyller lilla älskade Gretungen 1 år! Det är ju inte klokt hur fort det har gått och hur stor hon har blivit. vad köper man i present till en 1-åring? Leksaker har hon redan så vansinnigt många men kläder igen känns lite småtrist. Ge mig gärna tips ni som har småskruttar i bekantskapskretsen.

Joo banne mig, jag ska faktiskt anmäla mig till stockholm halvmara. Stötte och blötte mina funderingar med kollegorna imorse och de var helt överens, klart att man ska prova, runt kommer man ju alltid. Vårrus, blodomlopp, tjejmil och halvmara är planen nu, blir till att löpträna duktigt när snön smälter bort. Vet med säkerhet att jag kommer att ångra det här beslutet både en och två gånger innan det är dags men just nu känns det alldeles rätt!

Ibland får jag lite halvtokiga idéer och såhär dags på natten kan det kännas som en bra idé att genomföra dem. Fast jag vet inte... Eller också tar jag helt enkelt saken i egna tentakler och anmäler mig och betalar en ganska jättedyr anmälningsavgift så att jag sen inte riktigt kan dra mig ur ens om jag vill. Fast jag tror inte att jag törs... Eller så gör jag det ändå. Ska vela fram och tillbaka en stund till och så får vi se sen hur jag gör.

Jag håller på och läser Babben Larssons bok "Jag vägrar dö nyfiken" just nu, har bara några sidor kvar och längtar hem till sängen så att jag kan läsa klart. Egentligen är nog inte boken så fantastiskt bra, den är väl ganska vanlig, men jag gillar Babben. Dels tycker jag att hon är fantastiskt rolig men framför allt så är hon mänsklig och det är nog just det som är grejen.

Nu när jag tittar tillbaka på det sista inlägget innan avbrottet så inser jag att ju faktiskt inte var riktigt ett halvår sedan jag skrev, men mina inlägg innan dess var väl iofs ganska så få och glesa. Så vad har hänt sedan oktober?

10 kilo har lämnat min kropp och förhoppningsvis har de tänkt fortsätta hålla sig borta. En vacker dag tröttnade jag på att vara tung och bestämde mig för att göra något åt det. När jag väl hade bestämt mig gick det snabbt och lätt, mycket lättare än jag någonsin kunnat tro. Det var en trevlig känsla att hamna på en vikt där jag fortfarande känner mig som mig själv, men ändå har ett BMI som säger normalvikt, istället för överviktig-med-stor-risk-för-följdsjukdomar-som-du-kommer-att-dö-av. Vikt är ett ganska känsligt ämne för mig fortfarande så jag tror att jag nöjer mig såhär för den här gången och återkommer i små portioner när det känns rätt.

Styrketräningen har jag fotsatt kämpa på med och strax före jul nådde jag ett av mina mål, nämligen halva min vikt i bänkpress. Jag planerar att köra på med träningen som förut och nästa mål är 60% av min vikt. Vi får väl se hur det går. De andra målen för året är tjejmilen på under 60 minuter (innebär att jag måste bättra förra årets tid med drygt 6 minuter) och att gradera till blått bälte i ju jutsu. Blåa bältet hoppas jag på att nå till sommaren, håll tummarna för det!

Kärleken har jag kvar, han står troget vid min sida och nu närmar vi oss 1,5 år med stormsteg. Ibland tror jag verkligen inte att jag är särskilt rolig att vara tillsammans med. Jobbar mycket helger och nätter, är ofta trött och hinner knappt ses i veckorna över huvud taget på grund av jutsu och kvällsjobb. När vi väl träffas är jag oftast på väg vidare nånstans eftersom det är så mycket man ska hinna med och senaste tiden har jag nog varit mer än lovligt tränings- och matfixerad. I all denna röra så börjar vi försiktigt söka efter en plats att sätta bo tillsammans, vi plöjer igenom bostadsguiden och hemnet med jämna mellanrum och har hittills hunnit med en liten visning, som dessvärre inte gav mersmak, det var vaaansinnigt mycket folk. Vi kämpar på och trivs med varandra och jag är så glad att han finns, min fina.

Jobbet rullar på. Över jul var det hysteriskt, jobbigt, fruktansvärt, stressande och galet men vi överlevde. Nu har en något lugnare period tagit vid på avdelningen och vi passar på att pusta ut innan nästa galenveckor sätter igång. Jag pendlar mellan att vara, å ena sidan snälla, rara, skojfriska syster anna som mår som en prinsessa när jag får utmaningar att bita i och å andra sidan en sur jäkla tråksyrra som blir irriterad när jag får arbetsuppgifter som inte ingick i min plan. Vissa dagar på jobbet är kanon, jag känner verkligen att jag gör ett bra jobb och att min insats blir uppsakattad. Andra dagar är pest och kolera... Som på de flesta jobb antar jag.

Bästa kompisarna (Kalle å Anders) ser jag knappt röken av, vi kämpar dock hårt för att ses åtminastone nån gång i veckan, oftast blir det gemensam matlagning och lite vin på fredag eller lördagkvällen.

Jisses vad tiden går, dags att slänga ihop jutsugrejerna och sticka iväg för att instruera nybörjarna och gulbältarna. Ha en trevlig kväll!

Är det någon som går in här och läser fortfarande? Finns det folk som inte alldeles har gett upp hoppet om en sen återkomst? Jag trodde nog nästan själv att det var kört, att jag aldrig skulle orka ta tag i bloggandet igen men så plötsligt för några dagar sen börja inspirationen så smått att spira. Spirandet är än så länge väldigt försiktigt och jag har inte ett gäng klara men oskrivna inlägg i huvudet som bara längtar efter att få komma ut. Då och då dyker det dock upp en formulering i huvudet som jag tänker att den där skulle jag kanske skriva i bloggen. Mycket har hänt sen senast men jag misstänker att ni som kommer läsa detta nog har träffat mig sedan sist jag skrev och att ni därför är aningen uppdaterade om läget ändå. Ska ändå skriva en kort sammanfattning om det senaste halvåret, om inte annat så för min egen skull, kan vara bra att sätta sig och tänka tillbaka en stund nu när allting verkar gå så fort så fort. Först fruktsallad, sen sammanfattning i bloggen.

Har jag jobbat nu. Varendaste natt ända sen i torsdags, inte konstigt att man känner sig lite sliten. Är egentligen lite för trött för att vara vaken men ville ju inte sova för länge, risken finns att jag aldrig somnar ikväll i så fall. Idag står ytterst lite på schemat, jag ska försöka laga någon god mat (förhoppningsvis få till ett par matlådor också) och så ska jag spendera tid med gnuttarna (som just nu sover sked med varandra i sängen). Till kvällen blir det jutsu, både nybörjarinstruering och gröngruppskickass och sen ska jag försöka trilla i säng i vettig tid. Ska jobba dagpass (6.45-15.30) på onsdag, så jag har inte så många dagar på mig att få tillbaka kroppen till en normal dygnsrytm. Nu måste jag nog grisa i soffan en stund, det är så trevligt att vara leeedig!

Igår var jag på marknad på vaksala torg. Det var fantastiskt fint väder, solen sken och det var lite småkallt i luften. Jag strosade runt en lång stund och tittade i alla marknadsstånden. Min plan var att hitta ett par tofflor och kanske även yllesockor, planen lyckades. Ett par blåa fårskinnstofflor med dubbla sulor sitter nu på mina varma och gosiga fötter, yllesockorna ligger i strumplådan och väntar på att bli använda. Förutom detta köpte jag några påsar kryddor och en bit varmrökt forell med viltkryddning. Det är trevligt med marknad tycker jag, synd att det ska vara så vansinnigt mycket folk som trängs och knuffas bara.

Idag har jag passat Greta på morgonen. Linnéa skulle till stallet och jag ställde med glädje upp som barnvakt. Greta var till en början mycket glad och nöjd, hon spelade tutt-memory med gnuttarna och sig själv. Något senare började dock tokskriket, hon skrek och snyftade så hon blev röd i ansiktet och jag fick använda alla knep jag kunde komma på. Efter 40 minuters vaggande, vyssande, klappande och runtgående plus 15 minuters oavbrutet nynnande på kalle Moreaus "Underbart" somnade den lilla ungen. 5 minuter senare kom Linnéa för att hämta henne. För att inte väcka den björn (läs bebis) som sov valde linnéa att stanna och dricka kaffe en stund, det var trevligt. Greta vaknade en halvtimma senare, strålande glad och mor och dotter begav sig hemåt. Jag ägnade mig åt att byta snor- och dreggelfläckad tröja. Idag är en ledig dag, jag ska få besök av Zofie om en stund och sen ska jag göra nästan ingenting tills jutsun börjar.

Greta spelar tuttmemory med sune...



å svante

Ännu en jobbnatt har hasat sig förbi, vi har jobbat duktigt på morgonen och sitter nu bara och väntar på att dagpersonalen ska dyka upp. Det är kallt här på natten ska ni veta, burr...