Spexrep och annat
Gårdagen blev en lång och intensiv dag. Masade mig upp ganska sent iofs men sen var det full fart. Åkte till ÖG och spexrepade, vi sjöng och spelade och fixade åsså donade och fick i alla fall en del av spexet att låta riktigt bra. Bäst av allt är att några som bara varit med och spexat men inte velat sjunga tidigare, sjöng med för full hals på alla sågerna och de såg så lyckliga ut! Det är ju det jag säger, man blir lycklig av att sjunga! Efter några timmar av galet ineffektivt spexrepande, och en lång stund av desperata försök att hitta på pianostämmor till låtarna (Jag och Jonas slet våra hår!) var vi ganska slutkörda. Då var det dags att repa med Ö-grupp. Som vi tidigare anat, sjunger vi väldigt fult när någon eller några i gruppen är förbannade, vilket var fallet igår. Så vi gav upp efter en ganska kort stunds repande. Tycker dock att vi börjar kunna den nya låten riktigt bra!
Efter alla långa rep fick jag en stund för att ligga hemma och grisa i sängen med gossiga vetevärmaren på magen. (tråkveckemage...) Sen bar det av igen, jag och kompis Elin cyklade i samlad tropp till vännen Andreas som bor i Slavsta(!). Galenskap att bosätta sig så långt bort ju! Tur att Elin var med annars hade jag med mitt obefintliga lokalsinne definitivt slarvat bort mig på vägen. Under den långa slitsamma cykelturen svor vi på att vi minsann aldrig skulle hälsa på Andreas igen, han får ju skylla sig själv när han bor så långt bort! Sen kom vi fram till Andreas fina lägenhet och blev bjudna på lussebullar (Andreas flickvän är duktig på att baka och eftersom hon ska vara utomlands över jul tyckte hon att det var lika bra att börja äta lussebullar nu) och då omvärderade vi beslutet lite...
Sen bar det av hemåt, å sen blev det sööömn...
