Anna Zerpe

Är det inte lustigt hur mycket åsikter folk har när man säger att man bloggar. Ibland behöver man inte ens säga det. Ofta börjar samtalet med att personen i fråga sitter och dissar bloggar i allmänhet. Efter att ha lyssnat på det en liten stund och nickat ointresserat tröttnar man och säger försiktigt. "Jag har faktiskt också en blogg". Då sprider sig en generad tystnad ett par sekunder när personen i fråga inser att den kanske sagt lite ogenomtänkta saker. Sen bryter ta mig fan helvetet löst! Plötsligt förväntas man sitta där och stå till svars för alla bloggar som någonsin skrivits. Man ska förklarar varför blondinbellas blogg är populär, hur människor kan vara intresserade av alla dessa modebloggar och vem fan som vill läsa en blogg som är skriven av en småbarnsmorsa. Under samtalet dyker det upp ett antal "Jag läste en blogg som..." och "På den här bloggen står det...". Å det är nu jag måste fråga mig: Varför i hela världen läser du bloggar då om du hatar dem så mycket? Förbannade stolpskott, det är väl bara att SLUTA LÄSA BLOGGAR!
Sen kommer de obligatoriska frågorna:
"Varför skulle nån vara intresserad av att läsa om ditt vardagsliv?"
(Tjaa, vad kan jag säga? Därför)
"Vad skriver du om då som ingen annan skriver om?"
(Mitt eget liv får jag ju nästan gissa att ingen annan skriver om)
"Jag förstår inte varför man vill hänga ut sig själv på intenet..."
(hänga ut?.. jag väljer ju själv vad jag vill skriva om...)
"Vem är det som läser din blogg då?"
(varför är det viktigt? Huvudsaken är väl att nån tycker att det är kul att läsa)
Det måste ju vara fler än jag som fått ta den här diskussionen ett antal gånger. Folk är så duktiga på att tycka så himla mycket och jag tror att det är ganska socialt accepterat att hata bloggar. Ett litet meddelande då till er som läser min blogg fast ni hatar den: Sluta läsa den.